Kyrkan är hemma – Gästblogg 2 av Stanley Karlman

morocco-165764
För egen del har jag den senaste tiden predikat att kyrkan inte är ett hus, utan består av alla levande kristna som vill följa Jesus. Nu får jag verkligen se vad det innebär. Som jag skrev i gårdagens inlägg ser jag inga kyrkobyggnader i den stora staden. Så är det också i de övriga städerna och på landsbygden vi besöker. Vi träffar en av ledarna för ett nätverk som samlar de olika husförsamlingsledarna i landet. Nu ser jag klart att kyrkan verkligen finns och att det hela tiden pågår ett arbete av undervisning och ”lärjungaskapande”.

Regelbundet firas gudstjänst i husförsamlingar på olika ställen och i ett av husen finns ett center för undervisning och bön. Vi är med i en stark bönesamling där vi under fyra timmar får lyfta fram olika behov inför Jesus. Det är ett bönemöte jag aldrig kommer att glömma … Vi får besöka olika hem och i varje hem finns det plats att mötas för att fira gudstjänst, ha bibelstudier och gemenskap. När vi börjar sjunga och be stängs fönstren så att inte grannarna ska få anledning att klaga eller meddela myndigheterna att det förekommer samlingar i huset.

Vi får också se att det görs sociala insatser. Intill undervisnings-/bönecentret byggs det ett ställe där man ska driva ett arbete för kvinnor. Där de får sy, väva och göra annat hantverk som kan bidra till deras försörjning. I anslutning till centret skall det också byggas en förskola. Dagarna i det här landet har gjort något med mig och jag funderar över vad som verkligen är viktigt i mitt liv. Mina vänner lever under en ständig risk att bli förföljda på olika sätt, men kärleken till Jesus och människor kan inte stoppa dem. Hur ser min egen relation till Jesus ut? Vad är jag beredd att offra?

Läs om IBRAs arbete i Mellanöstern här.

Ge ett bidrag


Om författaren

Stanley Karlman

StanleyKarlman

Pastor i Pingstkyrkan i Karlshamn. På resa i Nordafrika.