Kvinnan på bilden är inte densamma som i artikeln.

Det verkade så bra och bröllopsinbjudningarna var redan utskickade, men så ställde hon in allting.

Anledning? Framför allt Gud, Turkiet och TV…

Jay är en ung vuxen kvinna med många drömmar och visioner. Hon bor i Selcuk i västra Turkiet, eller Efesus som det hette en gång i tiden. Det är där jag träffar henne i  en minimal tv-studio. Det är lågt i taket och golvet är lagt med blå klinkers, alltså inga perfekta förutsättningar för tv-inspelningar. Hur hamnade Jay här?

– Gud kallade mig till det! säger hon och låter mycket säker. Jag vill få ut evangeliet till Turkiet på turkiska. Mitt hjärta finns i Turkiet. Först trodde jag att det kanske bara var mina föräldrars kallelse till landet som gjorde att jag vill vara i Turkiet, men sedan förstod jag: ”Det är Han som kallar mig, det är inte bara att jag vill!”

Men tidigare var inte Jay så säker. Hon bodde då i England (Jay är brittisk-turkisk, med mamma från England och turkisk pappa från Cypern) och pluggade film.

– Jag var förlovad och skulle gifta mig, och bosätta mig i England, berättar hon. Min fästman ville absolut inte flytta till Turkiet. Men under hela tiden jag var förlovat kändes det som mitt hjärta slets itu när jag hörde någonting om Turkiet. Jag mådde väldigt dåligt, och förlorade all min kreativitet och kunde inte göra något bra jobb. Jag visste att jag sprang bort från vad Gud ville.

Till sist, två månader innan det planerade bröllopet (bröllopsinbjudningarna hade redan skickats ut…) fattade Jay beslutet: ”Nej, jag gifter mig inte!” Det var inte enkelt, men idag är Jay övertygad att hon gjorde det rätta.

När vi träffar Jay är det oktober. Utanför studiofönstren rasslar de dammiga eukalyptusträden i vinden som inte bestämt sig om den ska vara sommar- eller hösttempererad. Men inne i studion är det julstämning med färgglad dekorerad julgran som glänser under studiolamporna. Jay justerar videokameran framför arrangemanget, mamma Kathy står redo med tidtagarur och pappa Kamil kommer in i bild. Han håller upp en jacka framför sig.

– Ska jag ha den här? frågar han dottern.

– Nej, du ska vara lite mer modern, svarar Jay. Bara byxor och skjorta!

Det blir som Jay vill, och pappa finner sig i det. Idag är Jay producent för några korta julandakter.

– Jag fick idén till det när jag träffade en kille som var ensam kristen i sin familj, berättar Jay. Han fick aldrig fira jul hemma, så för honom, och andra som har det som han, ville jag göra något som de kan se till jul.

Jay och hennes föräldrar jobbar mycket ihop. Kamil har varit ”IBRAs man i Turkiet” sedan början av 80-talet då han började jobba med radiosändningar till Turkiet. Idag jobbar han med tv; bibelundervisning och intervjuprogram. Jay är en del av teamet och hjälper till där det behövs, men vill ägna sig mer och mer åt egna produktioner. Under våren har hon bland annat producerat ett nytt program riktat mot kvinnor, som ännu ej sänds. Jay älskar musik, sjunger själv och producerar musikvideor och regisserar drama.

Att presentera Jesus för turkiska ungdomar genom TV är det Jay brinner för.

– Jag drömmer om fler tv-produktioner för ungdomar. De ska vara spännande och livfulla, men med ett klart evangeliskt budskap som verkligen presenterar Guds kärlek, så att ungdomar känner att det finns någonstans de kan komma och få sina frågor besvarade. Jag tror att ungdomar har många frågor, om allt möjligt. Genom tv-programmen kan vi säga: ”Ja, det finns en Gud som älskar dig, och som vill lära känna dig!”

Hon ler och nickar, så att de långa turkosa örhängena dinglar, samtidigt som en böneutropare börjar kalla till bön från den närliggande moskén.

– Jag saknade verkligen det där ljudet när jag inte bodde i Turkiet, säger Jay och skrattar. För man blir så van vid det!

99 % av turkarna är muslimer. Över hälften av Turkiets drygt 70 miljoner invånare är under 25 år. Det är de Jay vill nå med det kristna budskapet.

– Här tror alla på Gud, men det kan vara känsligt om man börjar prata om Jesus, säger hon.

Rätt många av de kristna jag känner kommer från muslimska familjer. De har berättat att när de blev kristna vågade de inte på en gång berätta detta för sina familjer. För de visste att de skulle få riktigt negativa reaktioner. En del omvända blir helt avskurna från kontakt med sin familj, de vill inte längre ha något med dem att göra. Så i Turkiet är det ett rätt svårt beslut att ta emot Jesus.

För Jay är det självklart att använda TV för att nå unga turkar. Och hon har massor med idéer för vad hon vill göra. Men hon drömmer om att inte behöva jobba ensam, så hon har nyligen startat en grupp på Facebook där hon efterlyser unga turkar som vill göra musikvideor och kortfilmer, och kontakter börjar ramla in.

– Gud ser till att de kommer, säger hon optimistiskt.

 

FOTNOT: Artikeln är hämtad ur IBRAs tidning ”Signalen”

Vi når öppna hjärtan i slutna länder

Säg Ja nu och ge en gåva. Tillsammans kan vi berätta om Jesus i 60 länder på 100 språk. Bli månadsgivare ett enkelt och praktiskt sätt att skapa lärjungar tillsammans med IBRA.