Vittnesbörd Afrika
KVINNA, 20 ÅR FRÅN SAHEL
När jag var 16 år så flyttade det en pastor till vårt område. Han var inte från min folkgrupp men var uppvuxen bland vårt folk. Han kunde mitt språk flytande och han kände vår kultur och historia.
Under två års tid besökte han familjer men pratade aldrig om sin tro om ingen frågade något. När han kom på besök såg jag till att jag fick servera te och sitta i närheten så jag kunde höra honom tala. Jag ville veta mer om hans Gud. Jag besökte hans fru och hon sa att hon trodde på en Gud som tyckte att flickor hade samma värde som pojkar. Det var den bästa dagen i mitt liv. Jag gick ofta dit och efter ungefär ett år bestämde jag mig för att bli kristen. När jag berättade för min familj att jag tagit emot Jesus ville det inte ha med mig att göra längre. De sa till pastorn och hans familj att de fick ta hand om mig framöver.
Det var svårt i början, men efter två år fick jag en fin relation till min familj igen, och de besöker mig ofta hos pastorn. Jag hör att de lyssnar och är nyfikna på de Bibliska berättelserna. Jag skulle bli glad om de också fick möta Jesus.
MAN, 25 ÅR FRÅN SAHEL
Jag fick höra om en man i min släkt som hade blivit kristen. Det tyckte vi i min familj verkligen inte om och vi slutade bjuda in honom på släktevent. När han kom och hälsade på så fick han ingen mat eller dryck och han fick sitta utanför huset.
Men efter något år började jag bli nyfiken på hans Gud och gick och hälsade på honom och började så småningom besöka honom regelbundet. Men jag berättade inte för någon om att jag var nyfiken på hans tro. Han berättade att han lärt känna en Gud som älskar honom och att han kände ro och frid över sitt liv.
Efter ca 2 år beslöt jag mig att bli kristen. I samband med det så förlorade jag rätten till alla djur och marker som tillhörde min släkt. Min pappa spottade efter mig och jag blev tvungen att flytta ifrån min familj. Det var väldigt tufft – jag älskar ju min släkt och min familj, de är viktiga för mig.
Jag flyttade in hos min släkting och efter ett tag blev vi tvungna att flytta till en storstad för att kunna försörja oss. Jag började sälja mobiltelefoner på gatan. Mitt liv var svårt. Men jag fick kontakt med andra från min folkgrupp som också tagit emot Jesus och på det sättet fick jag en ny familj. Jag kände mig inte så ensam längre.
Jag har aldrig ångrat mitt beslut. Men det har inte varit lätt och jag saknar fortfarande min familj och mitt liv i öknen med alla kor, åsnor och kameler, våra vandringar och stora sammankomster. Be gärna för mig och för att min familj ska få möta Jesus.