Petrus frågade: Herre, hur många gånger ska jag förlåta min broder? Sju gånger?
Jesus svarade: Inte sju gånger, utan sjuttiosju gånger.

Alla känner vi till berättelsen om den förlorade sonen, hur han bar sig illa åt och svek sin familj. Sen kommer han tillbaka och blir omfamnad av sin far och ratad av sin bror.
Utifrån den kultur vi lever idag kan vi möjligen tycka att brodern verkar lite väl ogin och att pappan kanske är onödigt svag för sin yngste och curlar honom lite väl mycket. Lär sig den förlorade sonen något överhuvudtaget om konsekvensen av hans handlande bara blir en stor fest?
Men inte förrän man sätter sonen i sin rätta omgivning och kultur blir bilden tydlig både när det gäller sonens svek och faderns eftergift.
-Den kultur som rådde då är samma som är vanlig i många av de länder där IBRA verkar, det är en hederskultur som bygger mer på familjens sammanhållning och goda anseende än på den enskilde individens rätt till självförverkligande, säger Hasse Olofsson, regionledare för IBRA.

Normer som spårat ur
Från början var denna kultur något positivt och ett sätt att bevara familjemönster. Den som på något sätt avviker från de gemensamma normerna behöver man komma tillrätta med när man lever tillsammans i ett samhälle.
Men på en del håll har det helt spårat ur och våldet och hoten har eskalerat för att hålla framför allt kvinnor på mattan.
-Beteendet grundar sig redan vid födelsen där det blir fest när det föds en pojke och nästan begravningsstämning när det föds en flicka, säger Hasse Olofsson.
Hederskulturen har ett starkt fäste där det är familjens sammanhållning som är överordnad individen. I väst är vi vana vid en omvänd ordning där individens rätt är överordnad allt.
-Att komma tillrätta med dessa tankemönster är en djupt andlig fråga och går inte att övertyga med intellektuella argument. Det är inte bara fattiga och outbildade som praktiserar hedersvåld, utan det är utbrett i alla samhällsklasser, säger Hasse Olofsson.

Förlåtelse löser upp heder
När förlåtelsebudskapet sprids i dessa kulturer är det enormt genomgripande just för att det löser upp knutar av skuld, skam och heder. Istället för en rättmätig hämnd och ett upptrappat våld, ger förlåtelsen istället frihet.
När Jesus svarar Petrus på frågan om hur många gånger han ska förlåta sin bror, så går han tillbaka till den berörande förlåtelseakten som sker mellan Josef och hans bröder i Egypten. Bröderna hade svikit honom, kastat honom i en brunn och sålt honom som slav. Men när de kom tillbaka och behövde hjälp, så såg Josef deras äkta ånger och han förlät dem. Han sa att han givit sina söner namnen Manasse – “för att Gud låtit mig glömma” – och Efraim – “för att Gud låtit mig bli fruktsam i mitt lidandes land”.
Att det just blev 70 gånger man ska förlåta hänvisar till så många som fanns i Josefs familj, inklusive hans egen fru och sönerna och han själv.

Sonen dödförklarar sig själv”
Så när den förlorade sonen ger sig iväg från faderns hus och börjar leva ett liv som helt strider mot de normer och riktlinjer som familjen haft i århundraden, så släcks allt hopp om honom. Brottet han gör genom att ta ut sitt arv i förskott och helt välja sin egen väg är i själva verket att dödförklara sig själv.
Men när fadern får höra att sonen är på väg hem igen, bortser han från allt det som hänt tidigare. Trots att brodern blir irriterad och känner sig förbisedd och att hela omgivningen ser snett på honom, väljer fadern att förlåta.

Förlåtelse öppnar hjärtan
IBRA arbetar i länder där Jesu förlåtelse innebär en revolutionerande upptäckt och ett möjlighet till ett nytt liv. Förlåtelsen förändrar människors hjärtan och hela samhällen.
-När du förlåter lämnar du det gamla bakom och låter det dö och du tror på uppståndelsen och det nya livet som är fritt från det gamla. Det liknelsen om den förlorade sonen djupast sett lär oss är att välja livet.

Vi når öppna hjärtan i slutna länder

Säg Ja nu och ge en gåva. Tillsammans kan vi berätta om Jesus i 60 länder på 100 språk. Bli månadsgivare ett enkelt och praktiskt sätt att skapa lärjungar tillsammans med IBRA.